˙ ˙ ˙ H I P P I E S ˙ ˙ ˙ Inledning ˙ ˙ Jag har valt att skriva om hippies f”r att det „r n†got som ˙ tidigare varit ganska ok„nt f”r mig, men som k„nns sp„nnande ˙ att ta reda p† lite mer om. Okej att man h”rt uttrycket hippies ˙ d† det oftast handlat om n†gon l†ngh†rig eller om knark, men ˙ „nd† inte f”rst†tt vad det var. ˙ ˙ Vad jag nu ska ber„tta om „r varf”r hippiesar blev hippiesar ˙ och vilken filosofi som de anv„nde. Fast det inte fanns s† ˙ mycket just om hippiesar att l„sa fr†n biblioteket s† var det ˙ mycket intressant att studera det lilla som fanns, och jag ˙ hoppas det blir minst lika roligt f”r Dig! ˙ ˙ ˙ F”rdjupning ˙˙ ˙ En sorts jazzstil "cool jazz" var ett uttryck f”r livsinst„ll- ˙ ningen som Beatnikkulturen kallade "cool". Beatnikkulturen var ˙ en generation som efter andra v„rldskriget s”kte efter att ˙ finna inriktningen p† den enskilda m„nniskan, med till exempel ˙ hj„lp av experiment med droger. En motsvarighet till detta var ˙ hippier”relsen, men som var mer politiskt inriktad. ˙ ˙ Hippier”relsen v„xte fram i Haight-Aschbury-distriktet i San ˙ Francisco. Denna plats var i b”rjan av 1960-talet ett "ungdoms- ˙ distrikt" d„r unga konstn„rer och musiker hittade billiga ˙ bost„der, „ven Beatnikkommuner fanns i San Francisco. ˙ ˙ I n„rheten av Haight-Aschbury fanns det flera musik- och ˙ teaterklubbar, till exempel San Francisco Tape Music Center och ˙ Magic Theater for Madmen Only, d„r musiker och sk†despelare ˙ upptr„dde. En bit utanf”r staden fanns ett st„lle som kallades ˙ "Red Dog Saloon", d„r olika rockgrupper b”rjade experimentera ˙ med ljusshower och de kom fram till n†got som senare skulle ˙ kallas f”r "psykedelisk rock". ˙ ˙˙ Red Dog var ett tillh†ll f”r "Hell Angels" och studenter, men ˙ musiken flyttade senare „ven ”ver till Haight-Aschbury d„r ˙ stora konserter h”lls. N†gra riktigt k„nda grupper som spelade ˙ p† den tiden var Jeffersons Airplane och Grateful Dead som ˙ spelade en sorts acidinspirerad musik som passade bra att dansa ˙ till n„r man tagit LSD. ˇven marijuana anv„ndes av hippiesar. ˙ ˙ LSD hade funnits i San Francisco sedan 1964 men totalf”rbj”ds ˙ inte f”rr„n 6 oktober 1966. Drogen hade fr„mst f”rekommit hos ˙ Hell Angels och i hippiesarnas kretsar. N„r den blev illegal ˙ gjorde man en speciell protestkonsert (The Lunatic Protest ˙ Demonstration) d„r k„nda musiker tillsammans med hippies ˙ protesterade mot att LSD hade blivit illegaliserad. Den h„r ˙ typen av "fria" konserter symboliserade „ven hippie-r”relsens ˙ penningf”rakt. Dessa fria konserter ledde till den omtalade ˙ Woodstock-festivalen. ˙ ˙ ˙ ˙ ¸r 1966 var det en stor musikfestival i Woodstock, d„r ”ver ˙ 300 000 m„nniskor fr†n hela v„rlden hade samlats f”r att under ˙˙ n†gra dagar sova, festa och lyssna till USA:s fr„msta musik- ˙ grupper. ˙ ˙ Nu n„r det "psykedeliska" blev mer vanligt, ”ppnades 1966 i ˙ Haight-Aschbury-distriktet en "psykedelisk" aff„r d„r man kunde ˙ handla "psykedeliskt", och den f”ljdes av restauranger, fler ˙ aff„rer och klubbar som s†lde "psykedelisk" mat och varor. ˙ Tillsammans bildade alla aff„rsinnehavare en egen f”rening, HIP ˙ (The Haight Independent Proprietors) f”r att skydda sig mot ˙ K”pmannaf”reningen i Haight-Aschbury, som f”rs”kte stoppa det ˙ hela. ˙ ˙ En flora av undergroundtidningar trycktes i San Francisco. En ˙ av de f”rsta, The City of San Francisco Oracle, totalf”rbj”ds ˙ samtidigt som det blev illegalt med LSD. Men den utvigdade sig ˙ fort och 1968 fanns det omkring 150 olika undergroundtidningar ˙ runt om i landet. ˙ ˙ I slutet av 1966 b”rjade San Franciscos hippier”relse bli ˙ internationellt uppm„rksammad. I Haight-Aschbury hade ett ˙ kollektivt samh„lle, "det alternativa samh„llet", b”rjat ˙˙ blomstra. Hos kollektivet The Diggers b”rjade man anordna "fria ˙ m†ltider" och i de "psykedeliska" aff„rerna delade man ut ˙ gratis kl„der. ˙ ˙ Hippier”relsen hade en s„rskild kl„dstil, t ex utsv„ngda byxor ˙ och handm†lade tr”jor med underliga motiv, g„rna en blomma. ˙ Hippiesar hade oftast „ven l†ngt stripigt h†r som h„ngde rakt ˙ ner framf”r ”gonen, men uppsatt med ett h†rband. ˇven detta ˙ bidrog till att k”nsattributen delvis suddades ut. Detta mode ˙ skulle sprida sig runt hela v„rlden, „ven till Sverige. ˙ ˙ Den 17 december anordnade The Diggers en stor parad som gick ˙ igenom Haight-Aschburyomr†det, den blev kallad "Death and ˙ Rebirth of the Haight-Aschbury and Death of Money Parade". ˙ Efter detta samlades alla Haight-Aschburys hippieinv†nare till ˙ "A Gathering of The Tribes", som betyder ungef„r; Stammarnas ˙ sammankomst. Allt detta innebar en v„ndpunkt f”r Hippier”rel- ˙ sens utveckling. ˙ ˙ The Communication Company (kommunikationbolaget), hippie- ˙ r”relsens eget mediabolag, bildades efter det att massmedia ˙˙ fick upp ”gonen f”r "A Gathering of The Tribes" och bidrog till ˙ helt nya grupper som flyttade in i det alternativa samh„llet. ˙ ˙ Lou Gottlieb var en man som lade ner stora summor av de pengar ˙ han tj„nat som s†ngare i bandet The Limelighters p† att ”ppna ˙ en egen hippiekommun. Myndigheterna gillade det inte, och medan ˙ Gottlieb stred mot dem blev hans ranch, som hade f”rvandlats ˙ till ett hippikollektiv, „nnu popul„rare och blev ett stort ˙ turistm†l. ˙ ˙ M†ls„ttningen med kommunen var att kunna bli fri fr†n det ˙ "teknologiska" samh„llet. Lou Gottlieb ville att man skulle ˙ "frig”ra sig fr†n teve, radio, tidningar och alla andra media" ˙ f”r att till slut hitta fram till sitt "egna jag". ˙ ˙ Blomman var hippiekulturens sinnesbild d„rf”r "den bara „r och ˙ inget ”nskar". Flower-power-v†gen utgjordes av en "k„rleks- ˙ generation" och hippies b”rjade kalla sig sj„lva f”r blomster- ˙ barn bara f”r att skilja sig fr†n "plastm„nniskorna". Efter att ˙ fler och fler "plastm„nniskor" i ett kort liv levde i det ˙ alternativa hippiesamh„llet gick det inte att skilja dem fr†n ˙˙ varandra i den unga generationen. Men de †terv„nde senare ˙ tillbaka till sitt "plastsamh„lle". Hippielivet var en exotisk ˙ utflykt fr†n vardagstillvaron. ˙ ˙ Under den blomstrande hippieperioden fanns det m†nga beg†vade ˙ diktare som tog "det fria livet" som „mne. En k„nd diktare var ˙ Allen Ginsberg som skrev de mest "sjuka" dikter man kunde ˙ skriva: ˙ ˙ "I have the secret, I carry ˙ Subversive salami in ˙ my ragged briefcase ˙ Garlic, Poverty, a will to Heaven ˙ a strange dream in my meat" ˙ ˙ "The summer of love" 1967 utgjorde v„ndpunkten f”r hippier”rel- ˙ sens korta historia. Trots att fler m„nniskor dog p† grund av ˙ sina drogproblem, k„mpade The Diggers in i det sista f”r att f† ˙ fram den kommersiella bilden av hippiekulturen. Men till slut ˙ jagades de bort av tuffare element och turister och flyttade ˙ sina kommuner ut p† landsbygden, ofta under starkt motst†nd ˙˙ fr†n ortsbefolkningen. F”r att citera en tidning i Cleveland; ˙ "Culture pigs plan to rip off Chicago and Indian land", allt ˙ detta efter att narkotikaavsl”janden och studentrevolter har ˙ bidragit till avst†ndstagandet. ˙ ˙ ˙ Analys - Diskussion ˙ ˙ Varf”r blev egentligen dessa ungdomar hippies? Ja, den fr†gan ˙ kan man st„lla sig, och jag kan nog komma med ett bra svar p† ˙ den fr†gan! Ungdomar hade i mitten p† 60-talet b”rjat f”rs”ka ˙ f† fram livets mening. Man f”rstod att krig var n†got helt fel ˙ och att det var emot livets lagar, d„rf”r b”rjade man protes- ˙ tera mot USA:s agerande, fr„mst i Vietnam d„r det p†gick ett ˙ krig. Blomman, som var symbolen f”r hippier”relsen, skapades ˙ 1965 av den tidigare n„mnda Allen Ginsberg p† Berkeley ˙ universitets campus och stod f”r fred och v„nskap. Hippie- ˙ r”relsen var emot det ekonomiska pengasystemet, religion och ˙ l„ran om det moderna samh„llet. ˙ ˙ Det „r just under sextiotalets andra h„lft som ungdomskulturen ˙˙ blomstrar i V„steuropa och USA. Ungdomarna kritiserar fr„mst ˙ den „ldre generationen och dess kultur. Sextiotalets bohemiska ˙ ungdomsrevolt p†minner starkt om andra ungdomsr”relser som ˙ agerat. ˙ ˙ I de privilegierade klasserna i Ryssland p† 1800-talet och i ˙ Tyskland, d„r ungdomr”relserna resulterade i fenomenet ˙ Wandervogel (ungef„r: str”vande ungdom). D„r f”rs”kte man, i ˙ likhet med sextiotalets bohemiska ungdomsr”relser, bygga upp ˙ sm† ungdomskommuner och markera sitt avst†nd mot livet i ˙ industrist„derna. ˙ ˙ Det „r f”r ”vrigt i anslutning till den tyska ungdomskulturen ˙ som begreppet "ungdomskultur" f”r f”rsta g†ngen dyker upp. ˙ ˙ ˙ Slutsats ˙ ˙ Eftersom jag valt „mnet subkultur s† kan man fr†ga sig, vad „r ˙ egentligen subkultur? Det finns olika f”rklaringar till vad det ˙ inneb„r, men ett exempel som jag tycker st„mmer „r Jan A ˙˙ Nordlanders formulering i tidskriften Ungdoms†ret '71; ˙ ˙ "Kulturart som omfattas av en minoritet (ev stor s†dan) och ˙ inte „r allm„nt accepterad som kultur i tradionell mening" ˙ ˙ Allt detta som h„nde under den h„r tiden var nog, tror jag, en ˙ ideologi och ett mode som m†nga bara skulle f”lja, fast de ˙ kanske inte visste vad det stod f”r. Som i alla tider har moden ˙ „ndrats fr†n †r till †r, och detta hippiemode h”ll bara i ett ˙ par †r. ˙ ˙ Nu f”r tiden b”rjar den, vad jag tycker, fula och konstiga ˙ kl„dstilen komma tillbaka och den har blivit mer och mer ˙ popul„r. ˙ ˙ Narkotikan spelade en stor roll i den h„r er och till slut ˙ b”rjade man f”rst† att det var farligt eftersom m†nga av ens ˙ v„nner avled av sitt missbruk. Hippier”relsens tid var ”ver. ˙ ˙ Under mitt studerande fick jag veta att det finns en film som ˙ f”rknippade just det h„r om hippiekulturen, och jag gick och ˙˙ hyrde den. Easy Rider, som den heter, handlar om tv† m„ns ˙ s”kande igenom hela USA efter frihet. Jag tycker filmen var ˙ konstig, men den har blivit kritikerrosad och „r antagligen en ˙ tidstypisk skildring av det splittrade USA under 60-talet. ˙ ˙ Jag tycker att det har varit riktigt kul att sl† upp och l„sa ˙ om hippier”relsen och dess flummiga atityd. Man s„tter sig ˙ verkligen in i varf”r vissa ungdomar b”rjar att leva ett ˙ annorlunda liv, tillsammans i ett kollektiv f”r att kritisera ˙ den vuxna v„rlden som hippiesarna blivit uppv„xta till. ˙ ˙ Pr„sten till det nyvigda hippieparet: ˙ - Vill nu en av er vara v„nlig ˙ och kyssa bruden! ˙ ˙ ˙ ˙ ˙ ˙ KˇLLF™RTECKNING ˙ ˙˙ ˙ Bra B”ckers lexikon 1982, del 2, 8, 11, 25 ˙ ˙ Generationsupproret - Bjurstr”m, Erling - ˙ Wahlstr”m & Widstrand 1980 ˙ ˙ Rockens Roll - Rander & Sandblad - Ordfront 1983 ˙ ˙ Stora Boken om Rock - Informationsf”rlaget - 1984 ˙ ˙ Tidskriften Lyrikv„nnen - 1 1970 - †rg†ng 17 ˙ ˙ Ungdoms†ret '71 - Hansas †rsbok om ungdom ˙ ˙ Woodstock - The Oral History - Sidgwick & Jackson Limited 1989 ˙ ˙ "Easy Rider" film 1968 ˙ ˙